Vad hände egentligen under hypnosen?

I går gjorde jag ett nytt försök med hypnos och - den här gången kom det upp något som gjorde mig väldigt fundersam.

När jag kom till min terapeut hade jag en fråga jag ville ta upp med henne. Nämligen varför jag känner så mycket obehag av att stå framför en riktig fotograf. Jag blir jag stel som en pinne och vill bara därifrån. Och jag förstår inte varför. Efter att vi pratat en stund så sa min klärvoyanta terapeut trodde att det hade med kameralinsen att göra. Jag tyckte det lät fånigt. Varför skulle jag känna obehag för en kameralins!? Hon frågade om kameralinsen påminde mig om något. Nej, vad skulle det vara? 

Jag kom att tänka på att jag vid 1 års ålder legat på sjukhus och gått igenom en del undersökningar. Hade det satt några traumatiska spår hos mig? Men jag är ju inte rädd för sjukhus. Det var då min terapeut frågade om jag inte ville prova en hypnosbehandling igen. Så jag bestämde mig för att göra ett sista försök.

Vad var det jag såg?
Jag togs ned i ett hypnotiskt tillstånd men var hela tiden fullt medveten om allt omkring mig, trafiken på gatan och ljuden från väntrummet. Åter igen frågade min terapeut vad som hände när jag var 4-5 år. Samma fråga som hon ställde redan i augusti, när jag var där första gången. Jag svarade åter igen att jag inte visste.

Men, i nästa stund började jag gråta och plötsligt kände jag mig väldigt konstig i kroppen. Jag blev stel som en pinne, kände hur musklerna i benen och ryggen spändes krampaktigt. Jag andades knappt. Och sakta trädde en mycket konstig bild fram i mitt inre. 

Min terapeut frågade vad jag såg. Jag svarade inte eftersom det var så dumt, så absurt. Jag försökte bara få bort bilden ur skallen, men den var kvar.

- Eva, berätta vad du ser.
- ... nej, det här är så dumt... (lång tystnad)
- Eva, jag ser det du ser. Berätta nu!

Då kom jag ihåg att hon var klärvoyant och alltså kunde se vad som dök upp i mitt inre. Så jag kunde lika väl berätta om det jag såg.

- Jag ligger på en hård bänk... kan inte röra mig... Det är som en undersökning.... det går ned ett rör från taket, men det är inte en lampa... det är mer som... som en röntgenapparat... eller något sånt.

- Vilka är där?

- ... de är 5-6 stycken... men... det är inte människor!

Så började jag berätta om den konstiga bilden jag såg framför mig. Hur jag låg på en bänk och inte kunde röra mig och att jag var omgiven av konstiga varelser med stora huvuden. Sådana där utomjordingar ("greys").

Min terapeut bad mig känna efter hur det kändes i kroppen. Tårarna rann på mig och jag kände som panik i hela kroppen. Ändå var jag fullt medveten om var jag befann mig, att jag låg där på den mjuka behandlingsbänken hos min terapeut, fast kroppen upplevde något helt annat... någon annan stans.

Efteråt var jag helt omtumlad. Varför såg jag det där!? Jag måste ha fått bilden från Internet... fantiserat! Men, min terapeut menade på att det var något jag verkligen upplevt, vid 4-5 års ålder. Och jag var inte ensam om det.


I dag, ett dygn senare, är jag extremt trött och har värk i hela kroppen. Vet verkligen inte vad jag ska tro om gårdagens upplevelse. 


Läs mer
Tidigare inlägg om "Alien abductions"

Kommentarer
Postat av: jenny

nae vi bodde faktiskt i lägenhet. har alltid gjort det. förstår inte riktigt vad det är som förföljer oss. btw, läste de där inlägget om rivmärken. jag har också varit med om det! :O :S

2010-12-08 @ 21:11:16
URL: http://bittertruth.blogg.se/
Postat av: Anneli

Fy va' läskigt!! Låter urjobbigt!! Inte konstigt då att du inte känner dig bekväm framför en kamera!!



Ha det så bra med dina gäster imorgon!! Städa inte ihjäl dig!! :D

2010-12-08 @ 23:00:54
URL: http://anneli-in-da-house.blogspot.com
Postat av: Lisbeth.

Ja dessa rivmärken. De dyker upp då och då här också, men jag orkar faktiskt strunta i dem.Inte för att jag inte funderar över dem, för det gör jag, men jag har inte orken helt enkelt. Ja det här med julpynt, det är totalt emot mina principer. Till advent tar jag fram några elljusstakar och någon stjärna. Inget mer. Sen kvällen före julafton, då gör jag jul. Gardiner,gran,pynt osv. Så här hos mig är det inte speciellt juligt. Att jag alltid gjorde jul kvällen före julafton, berodde på att när barnen var små, så var det som vanligt när de gick och la sig och på morgonen när de kom tassande var det JUL! =)Sköt om dig! Kram!

2010-12-09 @ 00:03:33
URL: http://kiraangel.blogg.se/
Postat av: Tanna

Oj...det lät ju skumt.... Kanske finns det "aliens" och du har haft kontakt med dom ???

Kram

2010-12-09 @ 17:54:35
URL: http://tannaodevil.blogg.se/
Postat av: melodie

hittade bloggen någonstans och läste från början. jag förstår inte hur du hade orkat, jag skulle vara vettskrämd då. under mitt barndom har det hänt massa konstiga saker. min fd sambo hade haft massa rivmärken på ryggen, armarna utan förstå vad det var likaså jag hittade en del på min son. den senaste var på kinden han fick i våras. han sade att det var katten men omöjligt då det var smalt streck. jag fattade inte vad det var förrän jag läste detta. ryser smått. ta gärna kontakt med mig så kan vi snurra vidare. :)

2010-12-10 @ 01:04:45
Postat av: Synnöve

Jag säger inte så mycket mer annat än att jag ryser. Mår illa och får ont i huvudet av det här du skriver.

Kram.....

2010-12-10 @ 10:19:56
URL: http://nabolandet.blogspot.com
Postat av: Synnöve

Undrar vart mina kommentarer tar vägen....



Skrev i den här nyss att jag säger inte så mycket.

Jag sitter här och ryser, får ont i skallen, mår illa och känner tårarna som är på väg upp....



Sänder en stor varm kram vidare till dig.

Tror du behöver den.

Kramen Synnöve.

2010-12-10 @ 10:22:45
URL: http://nabolandet.blogspot.com

Läs helst mitt inlägg innan du kommenterar :-)
Reklam och anonyma kommentarer raderas direkt. Vill du ha svar/hjälp - lämna åtminstone en mailadress (publiceras ej).
Tack!
:-)

Namn:
Kom ihåg mig!

E-post: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0