Flytten avklarad


Nu känns det faktiskt som vi har det jobbigaste bakom oss. Den senaste veckan har verkligen varit tuff; mycket både på jobbet och med flytten. Dessutom blev dottern sjuk så vi var tvungna att ta oss till akuten. Till slut var jag så stressad att inte hinna med utflytten så jag trodde jag skulle klappa ihop...

Ibland tänker jag på allt elände som varit kring vårt boendet de senaste två åren. Tänk om vi aldrig flyttat till den där spöklägenheten, hur annorlunda hade inte våra liv sett ut då? Men nu gäller det att göra bästa av situationen.

I torsdags natt hämtade jag de sista prylarna i andrahandslyan. På fredagmorgonen var jag där igen och städade ur. Gud så skönt det kändes när allt var klart! Nu återstår bara att få ordning på alla kartonger och kassar hos min mamma. Hon såg lite uppgiven ut i går kväll...

I morgon ska jag kontakta mäklaren för att se hur vi går vidare :-)

Chupacabra i Sverige? 2/2

Idag bloggar jag vidare om den mytomspunna Chupacabran. Precis som Alma resonerar så tror jag att det ofta finns en uns sanning i gamla sägner. Eller som man brukar säga; "Ingen rök utan eld". Men - kan Chupacabror vara osynliga? Och finns de här i Sverige?

Under ca 14 månader blev jag riven i stort sett varje dag av något osynligt. Även min dotter drabbades. Fast nu har det varit lugnt i en hel månad. Däremot fick min mamma en rispa förra veckan, strax innan vi började flytta in våra prylar hos henne.

Några av er som läser min blogg har ju själva råkat ut för detta, så ni vet vad jag pratar om.
 
Men, hur kan man få rivmärken av något som inte syns?  

En av mina bloggvänner (som inte blivit riven) haft besök av en konstig varelse ända sedan 2001 - och hon har faktiskt sett den! 

Efter att jag första gången skrev om Chupacabra berättade hon att den liknade varelsen hon sett i sitt hus. Men hennes "besökare" saknade päls och hade istället en grå, lite hal hud och långa svarta naglar.

Pratar vi om samma varelse? Ett mystiskt väsen som kan gå genom väggar, vara osynligt men ändå skada oss fysiskt?

Förra veckan blev min mentor kontaktad av en person som blivit riven samma natt som min mamma. Han har jobbat med spöken, andar och sånt i många år men det här är nytt även för honom. Och han misstänker, precis som jag, att det handlar om något utomjordiskt.

Jag tycker det här är väldigt otrevligt, vetskapen om att vi har "något" här ibland oss, som inte går att se. Faktiskt tycker jag det här är mycket mer skrämmande än vanliga spöken och andar. Eftersom energin är så påtagligt negativ. Jag hoppas snart förstå mer om detta hur man kan hålla eländet ifrån sig och sitt hem.

Chupacabra i Sverige? 1/2

I 15 månader har jag försökt lösa mysteriet med de oförklarliga rivmärkena. Efter ihärdigt surfande på nätet hittade jag information om Chupacabran. Kan det vara så att den här varelsen verkligen finns på riktigt - och här i Sverige?!

Jag har bloggat om Chupacabra tidigare, en kryptozoologisk varelse som sägs härja i Puerto Rico och delar av Mexiko och USA. Man började tala om den första gången på 1970-talet då boskapsdjur hittades döda, alla med två små hål i nacken och nästan tömda på blod.



Sedan kom liknande rapporter från Dominikanska Republiken, Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, El Salvador, Panama, Peru, Brasilien, USA och framför allt Mexico. Sedan 2005 verkar även Ryssland vara drabbat.

I vissa sydamerikanska länder pratar man om en blodsugande "myggman" och några menar att det kan handla om samma sak.

1997 såg en massa människor i Varginha (Brasilien) flera chupacabras. En polisman sa att han blev illamående bara av att se en av varelserna i ett träd.

Utseendet på chupacabras varierar; några pratar om en hundlikande varelse, andra om något med vingar på ryggen. Ibland beskrivs de som meterhöga och ödleliknande. Några säger att de har otäcka röda ögon och beskrivningen sägs stämma in på de "demoner" som många europeer pratade om under medeltiden.

Många tror att chupacabras är av utomjordisk härkomst. Men kan det vara så att de kan vara osynliga också?

I morgon bloggar jag vidare om detta och om det kan finnas en koppling till det som hänt mig och några andra bloggare.


Läs mer
Wikipedia om chupacabra

Sömnparalys


Jag har skrivit om det här tidigare, men det var nog på min gamla blogg - så här kommer det igen.

Ni har kanske upplevt det själva någon gång; känslan av att vakna upp men inte kunna röra sig. Man känner sig som förlamad i hela kroppen, paralyserad... Ibland kan man även få en känsla av att någon annan finns i rummet, att man inte är ensam. Men vad är då detta?

Läkarna kallar det sömnparalys, ett tillstånd då hjärnan vaknat men musklerna i kroppen fortfarande inte fungerar.

Själv ser jag däremot en stark koppling mellan dessa upplevelser och spökerier. Både jag själv och flera andra jag varit i kontakt med har nämligen råkat ut för detta just på hemsökta platser. I min gamla lägenhet vaknade jag en gång i det här paralyserade tillståndet liggandes på rygg, samtidigt som jag kände att "någon" höll fast mig i mina handleder. Det var hemskt obehagligt och det krävdes mycket kraft för att återfå kontrollen.

Har du upplevt det här själv någon gång?

Läs mer
Held down on bed - flera vittnesmål om obehagliga händelser i sängen
Sömnparalys på Wikipedia
Sömnparalys på Aggemans blogg

Flyttbestyr - igen...

I helgen har jag flyttat det mesta från andrahandslyan, så nu är vi hyfsat i ordning hos min mamma. Men visst känner man sig lite splittrad av att ha prylarna så här utspridda; i två olika boenden och två Shurgardförråd. Och sen bilen på ytterligare en annan plats. 

Vi har nu sovit hos min mamma två nätter. Så nu återstår bara att hämta alla blommorna och - att flyttstäda. Hoppas vara klar senast torsdag. Men, tjejen jag hyr av kommer inte att flytta in. Hon har nämligen åter igen ångrat sig. Så nu måste hon få tag i en ny hyresgäst efter mig...

Annars är fortfarande lugnt kring mig och dottern. Och mamma har inte fått något nytt rivmärke. Men det är ett mysterium det här. Förra veckan hade jag ett långt samtal med min mentor, som berättade att han blivit uppringd av en annan kvinna som fått ett decimeterlångt rivmärke - samma natt som min mamma. Har jorden invaderats en en massa osynliga smådjävlar, eller vad är det fråga om...?

Mammas rivmärke

Det är tydligen inte helt över än, fortfarande verkar det finnas en del otrevliga energiformer i min närhet.

Jag och dottern har fått vara ifred sedan den 28 februari då jag först "renade" lägenheten (Tack Sussi för ditt "recept") och sedan konfronterade den som rivit mig. Det hade helt klart effekt. 

Men nu verkar det som min mamma drabbats. Hon ringde i morse och berättade att hon fått en lång rispa på ena underarmen. Det hade hänt i natt. Det lät som hon klandrade mig. Hon har nämligen tidigare sagt att hon varit rädd att jag skulle "släpa med mig något" till hennes lägenhet...

Hon kan ha rivit sig själv i sömnen. Eller så handlar det om en markering. Under den tid (ca 15 månader) som det här pågått har jag blivit allt starkare och envist fightats mot dessa negativa energiformer. Det har gett resultat och jag och dottern får nu vara ifred. Men när vi nu ska flytta hem till min mamma så drabbas hon. Kanske vill den här "varelsen" visa att den fortfarande finns kvar - även om den inte vågar ge sig på mig? 

Jag blev iallafall förbannad när jag fick reda på det här, så jag har nu mailat min mentor och bett om hjälp.


Ljuset har återvänt :-)

Det känns nu tydligt att våren är på väg, solen skiner och det droppar från taken. Plötsligt är det barmark på vissa ställen. Och ljuset - det underbara vårljuset! Jag blir lika glad varenda morgon :-)

Jag har nu börjat flytta lite saker till min mamma. Har även ett hus på gång där jag nu undersöker om det finns några s.k. "dolda fel". Är allt i sin ordning så slår jag till. 

På spökfronten är det lugnt. För första gången på 15 månader känns det som man lever ett normalt liv :-)



Boktips: om healing

Idag tänkte jag tipsa om en väldigt intressant bok av Alberto Villoldo - "Schamansk healing".

Ända sedan jag var barn har jag fascinerats av indianer och deras sätt att leva. På 80-talet drömde jag om att resa till Machu Picchu i Sydamerika och sedan började jag läsa om schamanism. Det blev liksom en naturligt följd av mitt intresse för hälsa och andlighet.  

Nu har jag precis läst Villoldos bok och jag blev så glad - det kändes som om flera pusselbitar föll på plats. Och det var spännande att läsa om saker jag funderat över och upplevt själv. Jag sträckläste faktiskt boken från pärm till pärm :-)

Alberto berättar bland annat om sina resor i Amazonas och allt han lär sig av gamla schamaner. Han skriver om riskerna med att få healing av en person som inte har tillräcklig kunskap. Han berättar också om andeangrepp och hur schamanerna hanterar sånt. Och hur våra chakran kan renas.
Så ni som är intresserade av det andliga och alternativmedicin - läs den här boken!

Anden i glaset och Ouijabord

Jag antar att ni hört talas om "Anden i glaset" - en lek som många ungdomar testat åtminstone en gång. Men, det kan tyvärr vara en gång för mycket. Här ska jag berätta varför.

När jag hösten 2008 drabbades av oförklarliga rivmärken började jag direkt söka efter förklaringar. Fanns det andra som drabbats av liknande saker? På nätet ramlade jag på en massa mer eller mindre skrämmande berättelser, både från människor här i Sverige och i USA. Och många handlade om personer som lekt med Ouijabord eller "Anden i glaset".  

Vad många inte verkar förstå är att de under sådana här lekar söker kontakt med "andra sidan". Och då kan det hända att får kontakt med både andar och andra astrala väsen. Kanske t.o.m sådana som inte vill ge sig iväg sedan.

Jag trodde inte på sånt här tidigare, men i dag när jag vet betydligt mer om andevärlden så förstår jag bättre och mitt råd är därför; 

Ha respekt för andevärlden och lek aldrig någonsin med Ouijabord eller "Anden i glaset"!

Jag har själv lekt "Anden i glaset" en gång i tonåren. Jag och en kompis gjorde det hemma hos henne på lunchen. Vad jag minns så hände inget. Men å andra sidan kan jag inte med 100 procent säkerhet säga att det inte finns en koppling till de rivmärken jag drabbats av. Och kanske får jag aldrig veta.

Jag vet flera seriösa medium som direkt avråder från sådana här lekar. Så snälla, ni som har barn som kanske börjar intressera sig för andevärlden och paranormala saker - prata med dem om detta!

Dags att flytta igen

Så var det då dags att packa sina väskor igen - och flytta hem till mamma. 

Det är nu lite mer än 6 månader sedan jag sålde min lägenhet och magasinerade alla prylar i Shurgardförråden. Sedan dess har jag bott i andra hand inne i stan samtidigt som jag letat efter en ny lägenhet. Inte helt lätt här i Stockholm med priser som skenar...

Tyvärr har det visat sig att tjejen jag hyr av inte mår så bra. Hon är kort sagt lite labil, vilket gör att det inte känns så tryggt att bo i hennes lägenhet. Så nu har jag sagt att vi flyttar ut den sista mars.

Men - det händer positiva saker också. Och det är så bra så jag knappt vågar tro det är sant. Mer om det i nästa inlägg.


Mer BettyShine :-)

Efter att ha läst Betty Shines "Tankens makt" kan jag inte låta bli att reflektera över innehållet. För boken var verkligen bra.

Hon beskriver t.ex poltergeistfenomen som något som framkallas av andar som vill visa att de finns. Och det verkar som skeptiker och rädda människor är mest utsatta. Tydligen är det så att just rädslor drar till sig negativa andar/spöken. Hon skriver mycket om det här och vilka energier vi själva strålar ut. Känner vi rädsla eller ilska kan vi dra till oss de energierna.

Det här får mig att tänka på all den frustration jag kände i min gamla lägenhet, när det öronbedövande bullret pågick natt efter natt. Jag var förtvivlad, desperat och arg. Kanske gjorde det mig extra utsatt för de spöken som lockades till huset av oljudet?

Betty skriver också om magnetism och hur det kan dra igång spökerier. Intressant, eftersom det var just sånt som företaget i mitt gamla hus pysslade med... Men Betty menar även på att hormonella "tillstånd" som pubertet och klimakterium kan skapa magnetiska störningar som drar till sig otrevliga energier. Minns nu att jag faktiskt läst tidigare att poltergeistfenomen kan kopplas till tonåringar...

Nåja, åter till det där med rädslor. Betty menar på att vårt främsta vapen i en sån här situation är kraften i vårt eget sinne. Något som jag själv insett under de senaste 3-4 månaderna när jag tydligt känt hur jag växt mentalt och blivit starkare. Betty ger också rådet att arbeta med de egna tankevågorna och att skicka ut kärleksfulla tankar, eftersom kärleken är den kraftfullaste energin av alla.

Om tankens makt

Just nu läser jag Betty Shines bok "Tankens makt".

"I "The Sun" hyllades Betty Shine som världens främsta healer och "The Independent" skrev att de som upplever Betty Shines övernaturliga krafter får svårt att förbli skeptiska. Hon har hyllats i åratal för sin värme och andliga generositet, och hon inspirerar människor med hjälp av sina helande krafter. Hennes studie av fenomenet tankekraft, såsom det framställs i hennes två tidigare böcker, har givit ett fantastiskt gensvar.

I "Tankens Makt" utforskar författaren de vågor vi alla skickar ut och som tränger in i allt runt omkring oss."


Pocketvarianten finns just nu till lägsta pris (41 kr) hos www.bokia.se

Fler boktips från mig hittar du här

RSS 2.0