Tvärs över Atlanten...
När dottern i september 2008 visade sitt första rivmärke viftade jag bara bort det, sa att hon nog råkat riva sig själv. Men att en sådan till synes obetydlig händelse skulle vara början på något större - det hade jag ingen aning om.
Mitt sökande efter svar gjorde att jag fick kontakt med några personer i USA, där verkar fenomenet verkar ännu vanligare än i Sverige. I går mailade jag en av dem, bara för att berätta att jag uppdaterat mina engelska sidor. Han svarade:
"Eva, It's interesting you email me today. Yesterday I was thinking about you, and also I felt a burning itch in my neck and it was..... the scratches again. The timing of my thoughts of you, and the scratches appearing last night, is very weird. How have you been? Have you had scratches lately?"

Märkligt hm...jag får inga rivmärken när jag tänker på dig eller om du tänker på mig. Däremot så är detta eviga tryckande på vänstra armen, någon med sitt finger trycker på min arm (ibland även ryggen). Försöka få se denna i en dröm.
Hu vad läskigt! Jag hade ett rivsår på halsen en morgon och jag kan inte begripa var det kom ifrån. jag har inga vassa naglar och inte min sambo heller...
Skumt...
Det där låter mysko må jag säga...helst om ni inte känner varann, du och mailaren. Kramiz
Det finns nog massor man inte kan förklara eller förstå.Men underligt är det att han också fick rivmärken.Intressant att läsa. Ha det gott kram Thalina
Jo....det är skrämmande.
Ha det bra och kram på dig!
Låter skumt det där. Men de finns nog mkt som man inte kan förstå eller förklara.
Hoppas du haft en bra helg! kram
men så knepigt!
Nu säger jag hej då på en vecka för imorrn sticker jag till varmare land.
kram
du har rätt.. det är bara samvetet som bråkar med mig ibland, även om jag vet att de tll o mrd är här hos mig!
Jag har också vaknat med rivmärken ibland, men orsakar dom själv :P Vet inte vad jag gör när jag sover... ;P
sv: Jaha vad kul :) Ja de brukar ju ändra rätt ofta. Ja verkligen, så mycket kan man ju inte ta när det är studentkväll en torsdag.
ah det är så intressant så jag vet inte vad! forska vidare vännen! mycket mycket märkligt! jaghar så svårt att notera rivmärken, jaghar ju ofta det, och även mina barn, men jaghar aldrig kopplat ihop det med nåt "okänt" ska faktiskt bli lite mer seriös i kollandet med rivmärken! kram kram
Ja du dessa klösmärken.....de dyker upp här också ibland, som du vet. Förövrigt har vi full snöstorm här, börjar bli riktigt trött på snö och kyla =( Sköt om er! Kram!
Hej Eva.
Det där är en helt vetenskap tror jag.
Men det måste ju vara någon form för överföring. Blir lite orolig. Har inga klösmärken här, men någon/något flyttar på saker nere. Vi hör ljud från olika ställen i huset. Fast vi vet att det bara är vi hemma och vi sitter inne på spisestua.
Jag pratar med de okända och frågar vad de vill. Då lugnar sig ljuden en stund.
Kan inte säga att jag är rädd. Känner mig trygg. Det känns som någon/något passar på oss....
Hoppas du får ett svar på dina klösmärken.
kramen Synnöve.
Vad konstigt! Helt otroligt att hon tänkte på dig precis innan du skrev. Intressant.
Hoppas du har det bra.
Ha en fin dag.