Lugnt och stilla

Allt är lugnt och stilla i mitt liv nu. Inga konstigheter längre :-)
 

Livet rullar på...

Bloggen lever vidare, fast det är sällan jag är inne och skriver något. Anledningen är helt enkelt att det inte hänt så mycket nytt. Vi får fortfarande nåt enstaka litet rivmärke, men för övrigt är det lugnt.

Så det verkar som jag har det bakom mig nu. Förstår bara inte vad det var som triggade igång allt konstigt som hände 2008-2012. Kanske handlar allt bara om närkontakt med andra dimensioner. Sånt här är svårt att förstå kanske. Men jag tror att allt består av "dimensionslager" och vi lever i ett "lager". Sedan finns det andra livsformer som lever i ett annat "lager" och ibland uppstår kontakt mellan oss. Börjar man tänka i de här banorna så blir det lättare att förstå olika konstiga övernaturliga fenomen, spöken och sånt. Vi måste bara inse att det finns så mycket mer än det vi kan se med våra ögon. Och att vi måste lära oss att lita mer till det vi känner.
 
Har du själv varit med om något ovanligt nyligen? Skriv gärna en kommentar och berätta.

En till som fått oförklarligt rivmärke
 
Länk till ännu en som varit med om liknande upplevelser

Farmor på besök?

För ungefär ett halvår sedan upptäckte min dotter att hennes säng hos pappan såg lite konstig ut. Hon bäddar alltid på ett bestämt sätt, men nu hade "någon" plötsligt stoppat in täcket i fotändan på ett sätt som hon aldrig brukar göra. Hon frågade pappans nya fru, men nej... hon hade inte rört sängen, inte pappan heller.

Det hela föll i glömska, men efter ett par månader började andra saker hända. Ett par keramikhästar som hon hade på skrivbordet bytte plats. Hästarna hade stått hemma hos hennes farmor tidigare, men när farmodern dog så fick min dotter ta över dem. Hon hade nämligen varit väldigt förtjust i dem när hon var liten. Men nu märkte hon alltså att hästarna började flytta på sig.

Min dotter ställde keramikhästarna på ett bestämt sätt, hon fotade dem till och med, sedan gick hon hemifrån. När hon kom hem såg hon direkt att hästarna var ihopflyttade. Och så här har det hållit på i ett par månader nu.

Men varken jag eller dottern är oroliga. Vi känner båda starkt att det är hennes farmor, som stod henne väldigt nära, som flyttar på hästarna. Allt för att min dotter ska förstå... att hon är där :-)


Inte helt bra än...

Även om det blivit betydligt bättre så har tyvärr "spökerierna" inte har upphört helt, för det händer fortfarande att jag får rivmärken.

Jag känner inte av några dåliga vibbar i vår nya lägenhet, men det kan fortfarande hända att jag får oförklarliga rivmärken. Inte lika ofta som förr, tack och lov. Och visst händer det att det piper i öronen om jag råkar läsa om något "utomjordiskt". Och jag känner fortfarande irritation över att inte få vara ifred - och att jag inte kan se vilka "de" är. Men vi människor har väl olika förmågor; vissa ser saker, andra känner - och de flesta märker inte av sådana här paranormala fenomen alls. Och kanske är det så att de (fenomenen) liksom dras till känsliga personer?   

Lite "påhälsning" igen...

De senaste två veckorna har både jag och dottern fått lite rivmärken och ömma blåmärken på kroppen. Dottern berättade att hon strax innan hade fått det där pipet i öronen, så det verkar helt klart finnas ett samband där. Men, vi vet ännu inte VAD det är som river oss. 

Vet inte varför det blivit lite "oroligt" igen. Kanske för att vi satt igång att renovera här hemma? Eller för att jag själv varit lite stressad och ur balans en tid. Jag har ju märkt att ens sinnesstämning kan påverka och göra en mer mottaglig.

Men jag är inte orolig längre. Jag vet ju att det brukar lugna ned sig och vi har ju inte märkt av några andra spökfenomen här i nya lägenheten. Det är bara att inse att det finns så mycket mer än vi förstår. Och är man lite medial så märker man helt enkelt av sånt mer än andra.

Men idag är jag inte lika nyfiken av mig. Jag fick helt enkelt nog av allt jag kände av förut. Och det tog över två år innan jag lyckades "stänga ned", så därför försöker jag hålla allt sånt där ifrån mig.

Jag fick lite medial vägledning här om dagen. Fick då åter igen höra att den andliga sidan hos mig kommer att ta mer plats framöver och att mitt "kall" är att hjälpa andra människor. Riktigt hur det ska gå till vet jag inte, men allt händer väl när man är redo antar jag. Hon sa också att hon trodde jag levt som en fattig nunna i ett tidigare liv. Det var lite lustigt att hon sa det, för jag har faktiskt skojat om det själv ibland, just eftersom jag haft en sådan känsla. Men om det är sant eller inte - ja det lär man nog aldrig få veta.

 
 

Rivmärken i "Det okända"

Det är inte många som trott mig när jag berättat om mina oförklarliga rivmärken. Därför var det intressant att det här togs upp i senaste "Det okända".

Det var i avsnitt 5/2012 som ett par berättade om spökerierna i deras tvätteri där en av de anställda fått just rivmärken. Men efter ett besök av mediumet Birkan Tore så lugnade allt ner sig.

Jag tycker det var intressant, för det här var första gången jag såg ett TV-program om det här "fenomenet".

 Själv har jag det fortsatt lugnt här och är glad för det :-) 

Har du också råkat ut för sådana här märken - skriv gärna en kommentar här nedan.
 
 
 
 
 
 
 
 

Fanns Aron på riktigt?

I går gjorde jag ännu ett försök att prova på regression tillbaka till tidigare liv.
 
Jag har gjort ett par försök tidigare och blivit besviken varje gång, eftersom det inte blev som jag trott. Första gången hände inget alls, så jag slapp betala men blev tipsad om en annan regressionsterapeut. Så jag åkte dit redan veckan därpå. Hon använde en annan metod och plötsligt började det hända saker. Det började pirra konstigt i hela ansiktet. Jag blev jätteivrig och kommenterade detta för terapeuten, men så fort jag hade gjort det försvann allt. Så sessionen avbröts utan att jag hade fått någon upplevelse. Men, den natten hade jag en hemsk mardröm som var väldigt verklig. Den handlade om hur jag spärrats in tillsammans med ett par andra kvinnor hos en galen massmördare som torterade mig till döds. Efteråt har jag förstått att jag tydligen fick kontakt med tidigare liv, men att hypnosbehandlingen inte avslutades ordentligt.

Tredje försöket hade jag bokat in hos en man uppe på Östermalm i Stockholm. Han hade sagt att sessionen skulle ta en timme. Men innan vi började satt han och pratade strunt i en timme, så till slut var jag tvungen att fråga om vi inte skulle börja snart. Jag hade ju bara bokat in en timme. Själva regressionen var väl inte riktigt vad jag tänkt mig och jag kände att han pressade mig att fantisera ihop en story, som jag inte ens trodde på själv. Men mest besviken blev jag när jag insåg att jag skulle betala för 2 timmar, alltså även för den första timmen då han satt och pratade om allt möjigt strunt. Kändes helt klart oseriöst.

I går gjorde jag ett sista försök. Har ju varit väldigt skeptisk till det där med hypnos, inte minst eftersom jag gärna fokuserar mig mer på terapeutens konstiga mässande röst än att koppla av. Så även den här gången; jag låg och tänkte på att det verkligen lät som hon läste innantill, från ett papper... Sedan rätt som det var bad hon mig titta ned på mina fötter och beskriva vad jag såg.

- Eh, jag ser ingeting...
- Men titta igen... försök! Se om du ser dina fötter. Hur ser de ut? Är det mans- eller kvinnofötter?

Vid det här laget kändes det precis som förra gången, jag kände mig pressad att hitta på något. Så jag drog till med att jag såg nakna mansfötter på ett stengolv. Ivrigt påhejad av terapeuten fabulerade jag vidare och fick till en historia om en man som levde på en plats som såg ut att vara ett bergigt landskap i Skottland. En man som levde fattigt i ett enkelt stenhus med sin fru. Sedan blev det strid med några inkräktare där mannen försökte försvara sin mark. Det slutade med att huset totalförstördes, frun dog och mannen blev allvarligt skadad. Han förlorade allt och var helt förtvivlad. Sedan slutade han sitt liv i en fängelsecell.


Jag upplevde det alltså som att jag fantiserade ihop hela storyn eftersom jag kände mig pressad. Men det konstiga var att jag fick konstiga muskelkramper i kroppen under tiden det pågick. Hela min högersida krampade och drog ihop sig. Min terapeut sa att det var kroppsminnen från tidigare liv. Själv visste jag inte vad jag skulle tro.

Innan vi slutade frågade hon vad mannen hette. Jag såg då direkt namnet "Aron" framför mina stängda ögon. Helkonstigt, ett namn jag knappt hört talas om tidigare. Men idag googlade jag lite på detta och det intressanta var att jag upptäckte att Aron är ett namn som tydligen länge varit populärt främst i Skottland och på Irland! Hmm... var det kanske inte bara fantasier?

Nåja, nu har jag provat klart. Jag kommer inte göra fler regressionsförsök. Det känns alldeles för luddigt. Då tror jag mer på att uppleva tidigare liv när man drömmer.

Någon mer som testat detta?

Besök igen

Det är väldigt lugnt nu för tiden - och när det väl händer något så är det allt glesare mellan gångerna. Men häromdagen var det dags igen.

Det började med att jag hade storstädat här hemma och sedan satt mig och pustat ut i soffan. Hörde då hur kassen med returflaskor som jag ställt vid ytterdörren klirrade till. En stund senare sved det till på fingret. Jag såg inget då men nästa morgon så syntes rispan tydligt.

Dagen därpå väcktes jag av ett konstigt plopp-ljud alldeles ovanför mitt huvud. Samma ploppljud som jag ibland kunde höra i min gamla lägenhet.

Jag vet inte varför jag blivit "hemsökt" igen... efter så lång tid. Men det har hänt tidigare en gång att jag fått rivmärken efter att jag dammsugat hemma. Precis som ett osynligt väsen stört sig på det. Och ibland när jag har lämnat dammsugaren framme ett par dagar så har jag också hört konstiga ljud omkring den.

Eller har jag varit ute på astralresor igen? Sånt sägs ju kunna dra med sig väsen från andra dimensioner. Har ju haft en del starka drömmar den senaste veckan, innan dess har det varit lång tid som jag inte kunnat minnas en enda dröm.

Eller - beror det på att jag nyligen träffade en vän som har väldigt stort intresse för det paranormala? Jag har ju märkt det tidigare; att möten med vissa människor kan trigga igång sådana här "hemsökelser". Nåja, nu är det iallafall lugnt igen :-)


Nattligt besök

Det händer inte mycket på spökfronten numera, så därför finns det heller inget att blogga om. Det enda som hänt var ett spökbesök för 1-2 veckor sedan.

Jag sov gott när jag plötsligt stördes av att en spökgestalt la sig bredvid mig i sängen. Jag vaknade inte till 100 % men kände så väl igen den där känslan från tidigare. Det märkliga var alltså att jag inte vaknade helt, utan att jag i någon form av astralt plan reste mig upp och föste spöket ut ur sovrummet. Jag var så förbannad över att ha blivit störd! Kände tydligt i händerna hur jag pressade spöket/energin ut ur sovrumsdörren med händerna och sedan stängde dörren. Efter det var allt lugnt.

Det fantastiska är alltså att jag släppt rädslan! När spökerierna började för tre år sedan var jag skräckslagen och ingen kunde hjälpa mig. Men när jag slutade vara rädd och vågade säga ifrån - då blev det lugnt.

Vem var det då spöket som besökte mig? Ingen aning. Men jag tror det var en man i 50-års åldern och känslan jag fick var att det var någon form av missbrukare. Det brukar hänga sådana i närheten av huset. Nu kanske ni tycker jag var hemsk som inte "hjälpte honom till ljuset". Men, jag har haft mer än nog av spökbesök sedan 2008 och jag vet att om jag hjälper en så kommer de att stå på rad här sedan. Och jag är inget medium. Dessutom behöver jag all kraft till att bri frisk istället, eftersom jag nyligen fått veta att jag har cancer.

Mer från Clarissa

I mitt förra inlägg tipsade jag om Clarissa som har en väldigt omfattande sida (på engelska) om sina upplevelser, vilket i mångt och mycket påminner om mina.

Tidigare har hon bland annat skrivit om öronpip och blåmärken på kroppen samt något enstaka rivmärke. Men nu upptäckte jag precis hennes senaste uppdatering (två veckor efter att jag skrivit om henne). Och hon hade då fått en rejäl rispa. Jämför med mina och ni ser likheten. Hon har även fått en böjd rispa på kinden, precis som min dotter. Ändå bor vi i olika världsdelar. Så vad sjutton handlar det här om egentligen?! Vad är det för märkliga krafter som verkar i det fördolda?

Skrolla ned på den här sidan och kolla in bilderna

Märkliga "öronpip"

Tänk, hela mitt liv trodde jag det var fullständigt normalt. Det där korta men intensiva tjutandet i öronen,som kunde dyka upp helt plösligt och sedan försvinna lika fort. Det var först i samband med spökerierna i min gamla lägenhet som jag började ana att det hade koppling till det paranormala.

Som barn vet jag att jag en gång, när jag hörde pipet, ropade till min mamma;

- Ny kommer de!

Men jag minns inte vad jag menade med det och med tiden vande jag mig. I vuxen ålder misstänkte jag att det kanske var någon form av tinnitus.

Fast så en dag, 2008, kom jag i kontakt med ett par mediala människor och insåg att de också märkte av samma märkliga pip-ljud ibland. En av dem sa att det tjöt i hans öron hela tiden när han besökte min hemsökta lägenhet. Och ni som följt min blogg vet ju att det var ett otäckt ställe, där ingen som helst spökutdrivning fungerade. Det var bara att ge upp och fly därifrån. Så nog var det märkliga energier där. 

Så sedan 2008 har jag alltså forskat på det här "öronpipet" och kommit i kontakt med fler människor, både i Sverige och utomlands, som har erfarenhet av detta och sett kopplingen till det paranormala. Och att pipet ofta har en direkt koppling till vad man sagt eller gjort.

En kvinna som har lång erfarenhet av detta och nogrannt dokumenterat alla händelser är Carissa. Jag känner igen mig i mycket av det hon skriver (inte minst det här med öronpipet och märkliga rivmärken. Vi har båda vaknat upp med blåmärken på benen - på exakt samma ställen).

Om du också hör det här pipet ibland - bli lite mer uppmärksam. Se om du kan se något samband, när det dyker upp. Har du träffat någon särskild person, läst något eller sagt något? Fundera på saken och du kommer att upptäcka att det inte bara kommer slumpvis. Du kan också testa att "blockera" ljudet, som jag beskrivit tidigare, och se vad som händer.

Länk till Carissas website


Fler länktips
High pitced tones in ears - diskussioner om det är andar eller tinnitus
High pitched ringing in my ears - diskussioner på samma forum som ovan
What does the ringing mean? - Diskussionforum
That Weird ringing that happens in one ear sometimes..huh? - Diskussionsforum
UFO sightings with strange sounds worldwide, while radium called alien gift

"Nanny" såg aliens

Brukar ni kika på "Nanny" på Tv3? Bra, då vet ni vem Fran Drescher är. För en tid sedan blev hon uppmärksammad i media för sitt uttalande om aliens.

Fran berättade att både hon och hennes exmake såg UFOs som tonåringar, innan de ens lärt känna varandra. Det hände när de var ute och åkte bil med sina fäder. Båda har också ett mystiskt ärr på exakt samma ställe på handen. Fran tror att de fått implantat insatta där. Hmm... modigt av henne att våga prata öppet om sånt här, det sulle jag aldrig våga. Jag har ju sett UFOs tre gånger, alltid tillsammans med någon annan. Men det är ändå inget jag vill prata öppet om.

Läs mer om Fran Drescher och hennes tankar om aliens >>

 

Bra bok om andlighet

Jag har just läst klart en riktigt bra bok om andlighet, som jag kan varmt rekommendera. 
 

Det handlar om "Himlen på jorden", skriven av James Van Praagh.

"Miljontals människor har trollbundits — och sett sina liv förändras — av James Van Praaghs otroliga andliga förmåga att kommunicera med andevärlden. I sina tidigare böcker har han skildrat vad som finns bortom vår egen synliga värld, förklarat att döden inte är det definitiva slutet på vår existens och visat hur kommunikationen med dem som gått över till andra sidan kan ge oss liv tröst, hopp och kärlek.

Nu, i den kanske mest betydelsefulla bok han hittills skrivit, hjälper Van Praagh oss att utveckla våra egna medfödda andliga talanger. De senaste åren har han arbetat med tiotusentals människor och förfinat tekniker som vi själva kan använda.

Van Praagh kombinerar sina egna inspirerande upplevelser med vittnesbörd från andra människor som fått kontakt med sin andliga familj och sina vägledare, och han vill uppmuntra oss att ge oss av på vår egen upptäcktsfärd."


Pocketboken är utgiven på ICA Bokförlag och kostar ca 50 kr.


Här hittar du mina andra boktips!

Fortsatt lugnt

Idag, när mitt liv är helt "normalt" igen, känns det så overkligt när jag tänker tillbaka på allt konstigt som hänt.

Det finns så mycket som vi inte förstår och som vi kanske aldrig kommer att kunna förstå. Ibland får man bara acceptera vissa saker; att det är som det är.

När alla de där paranormala händelserna satte igång 2008 så blev jag jätterädd. Värst var att ingen kunde hjälpa mig. Jag kände mig så rädd och utlämnad. Men till slut insåg jag att jag måste hitta kraften inom mig själv och släppa rädslan. 

Jag insåg till slut att jag var medial, men lyckades stänga ned min mottaglighet. Men vad gäller min andra "gåva" så får framtiden utvisa hur jag ska använda mig av den.

Just nu är jag bara glad över att ha ett normalt liv igen :-) Men, jag är fortfarande ytterst medveten att det finns "annat" där ute som påverkar oss mer än vi tror.  Och jag tror fler och fler kommer att bli medvetna om det med tiden.
 


Läskiga ljud

Ok, jag skulle ju ta en bloggpaus... men ibland dyker man på intressanta saker som man gärna vill sprida vidare :-)

Minns ni att jag berättade om att jag hade svåra bullerstörningar i mitt gamla hus - och att spökerierna började i samband med det? Nåja, det ledde iallafall till att jag ramlade på fenomenet "The Hum", ett obegripligt ljud som är omöjligt att lokalisera och nu hörs över allt fler delar av världen.

Men det finns andra typer av oförklarliga ljud som skrämt upp folk under de senaste åren. Och då tänker jag inte på dem som verkar komma från marken, utan ljud som folk säger kommer från ovan, från himlen...

Ett exempel:
What is this loud noice?

Och en tänkbar förklaring:
Here's your mystery rumbling... 



Om

Min profilbild


bloglovin

RSS 2.0