En liten pojke

I går kväll när jag hade lite svårt att somna kom jag att tänka på en sak. 

För snart tio år sedan spådde jag mig första gången och fick då veta att jag troligtvis inte skulle få fler barn. Men OM det skulle bli så; då skulle det bli en pojke. Fast det blev inga fler barn - och idag är jag för gammal.

Men i somras hade jag en konstig dröm om en liten ljushårig pojke med bruna ögon och ett härligt leende. Han hade en grön tröja på sig och bakom honom skymtade min dotter. Något sa mig att jag var mamma till båda, men jag har ju ingen son! Det var väldigt konstigt.

För två veckor sedan skrev Flisan en kommentar om att hon pendlat efter svar på vad det var som gav mig rivmärkena. Hon hade fått fram att det var en liten pojke (en "lintott") som dött av sjukdom och nu var ledsen och bitter - och därför rev han mig. Men det skulle upphöra inom en snar framtid.

Nu har jag iallafall sluppit rivmärken i över 2 veckor och det känns skönt. Men än vågar jag inte hoppas att det verkligen är över.


Dotterns dröm

I går morse berättade dottern om en spännande dröm hon haft under natten. Det var ovanligt, eftersom hon sällan minns sina drömmar.

Hon hade drömt om en flykt tillsammans med andra människor. Hon hade hjälpt några att simma över en sjö eller liknande. Sedan hade de fortsatt till en Stonehendge-liknande plats mitt i skogen, där det fanns något som liknande en dopfunt eller altare. Precis som det var en kyrka. Först var det flera människor, men på slutet inte så många.

Det lustiga var att jag dagen innan läst om Malibambo. Det är en mycket speciell plats som ligger i Dalarna, väster om sjön Siljan, mitt ute i skogen. På 1300-talet flydde många människor undan pesten/digerdöden. En kvinna, Malin, stannade där, ute i skogen och ordnade gudstjänster och tröstade dem som fått pesten. Till slut blev hon själv sjuk och dog. I dag betraktas Malin som ett helgon och det finns ett stenaltare och en minnessten över henne där i skogen. Slagrutemänniskor säger sig kunna känna av märkliga energier på den här platsen. 

(Malibambo betyder "Malins kyrka" på solleröndialekt, det är barnspråk.)



Visst var det lite intressant att dottern drömde detta i samma veva som jag läste om Malibambo? I drömmen fanns också ett vitt lodjur, men vad det kan ha haft för symbolisk innebörd vet jag inte. Vet bara att det latinska namnet för lodjur är lynx och det betyder "lysa".

Möten i drömmarnas värld



Vad händer egentligen när vi sover? Förmodligen en hel del. Det är då våra kroppar repareras på cellnivå och det är också då jag tror att vi lättare kan få kontakt med "andra sidan".

Nu har jag inte fått några rivmärken på över en vecka och det känns väldigt bra. Däremot hade jag en kort obehaglig dröm i natt och det påminde om upplevelser jag haft i min gamla hemsökta lägenhet. Så jag hoppas verkligen att det bara var en dröm. 

Det är intressant det där med drömmar. Tiden efter att min pappa gått bort så drömde jag ofta om honom. Vi möttes alltid på samma plats, en plats som betytt mycket för oss båda. Några gånger var han ledsen över saker som hänt när han ännu levde, andra gånger tackade han för att jag hjälpt min mamma. Så det var alltid någon form av budskap han hade. 

Jag har hört andra berätta liknande saker, om hur de mött sina döda släktningar i drömmarna. Många har också sagt att personen sett yngre och mer välmående ut. En lustig sak är att när jag och min mamma drömt om min pappa så har han till exempel aldrig glasögon på sig - men sånt behövs naturligtvis inte på andra sidan :-)

Vad tror du? Kan vi få kontakt med "andra sidan" när vi sover?

RSS 2.0