Osynliga vägar

Jag har berättat om det tidigare, att det finns vägar som vi inte kan se med blotta ögat men som går att hitta med hjälp av t.ex vinkelpekare...



Förr i tiden byggde man aldrig hus på gamla vägar. Det är något som bland annat min gamla bloggvän Jonas bekräftat. Om vägen inte syntes längre så kunde man ändå kolla upp saken med hjälp av slagruta. Men idag tänker man tyvärr inte på det här sättet längre - utan bygger precis över allt.

Vad händer då om ens hus är byggt på en gammal väg? Jo, det kan hända att man får känna av när spökena drar fram längs vägen och några av dem kanske rent av stannar kvar i ens hem.

Vägar som leder till gamla avrättningsplatser är värst. Jag bodde på en sådan i fyra år. Vi upptäckte det redan när vi flyttade in, jag och dottern, att det fanns ett 1,80 m brett stråk rakt genom lägenheten. Vi kände det med våra vinkelpekare. Det gick rakt genom min dubbelsäng och vidare in i vardagsrummet och genom soffan. Men vi förstod inte vad det var.

Mediumen lyckades aldrig få slut på spökinvasionen. Efter två hembesök gav de upp och svarade inte ens på mail. Det var först när jag kom i kontakt med slagrutemannen som vi förstod vad det var. Han var ihärdig och gav inte upp, han gick till botten med problemen och efter det märktes stor skillnad.
 
Jag försökte diskutera det här med mediumen, men de tyckte det var dumheter. De resonerar helt enkelt lite annorlunda än slagrutefolk.

PS: Häromdagen träffade jag en person på jobbet, som bor just på en sådan här väg. Det var så jobbigt så ett av barnen flyttat hemifrån bara p.g.a spökerierna...

Spännande att följa sin intuition :-)


Nu händer det så väldigt mycket på en gång. Och jag tror att de närmaste månaderna kommer att innebära stora förändringar.


Vad gäller det andliga så känner jag nu att jag hittat ett bra förhållningssätt. Om några "besökare" dyker upp så vet jag nu mer om hur jag kan hantera dem och det ger viss trygghet. Fast helst hade jag ju velat slippa dem helt och hållet...

Jag har blivit bättre på att följa min intuition också - och den leder in mig på en del spännande vägar :-)

Här om dagen berättade jag för en kollega om hur en person som jag jobbade med för 15 år sedan väckte mitt intresse för en viss sak. När jag avslutat samtalet gick jag förbi postkorgen och fick då syn på ett brev till min chef. Avsändaren visade sig vara just den person jag pratat om! Snacka om synkronicitet!

Den här personen visade sig dessutom finnas inom gångavstånd, så jag kände direkt att det här måste jag följa upp. Så jag bestämde mig för att kika förbi efter jobbet och säga "Hej!"

Det blev ett glatt återseende och vi hade mycket att prata om. Vi insåg att våra vägar varit på väg att korsas ett flertal gånger under de 15 år som gått, det var snudd på magiskt. Så vi bestämde direkt att ses igen.

Efteråt var jag alldeles upprymd. Har ingen aning om vart det här ska leda, bara lite misstankar :-) och jag är väldigt glad att jag följde magkänslan (intuitionen) och tog kontakt.


Läskiga UFOs i Sydamerika

1977 såg jag och min bror något som liknade ett UFO. Några månader senare dök det upp igen, på samma plats. Ungefär samtidigt pågick en massa konstiga UFO-aktivieter i Sydamerika, något som kom att kallas för Braziliens motsvarighet till Roswell...

I augusti började det komma mängder av rapporter om UFOs från skräckslagna människor på ön Colares i Brazilien. De sa sig förföljas och attackeras av märkliga ljussken. De fick fysiska skador och några rapporterades dessutom ha avlidit av sina skador. Folk flydde, andra samlades i stora grupper för att söka varandras trygghet. Till slut kallades flygvapnet in, de intervjuade 3.000 personer men mörkade sedan allt.

Tjugo år senare kommer avslöjanden från f.d kapten inom flygvapnet, han säger sig ha haft närkontakt med utomjordingar. Kort därefter dör han, oklart dock om han mördades eller om det var självmord. 
 



Här hittar du resten av avsnitten

Medium löser försvinnande

Vissa medium verkar vara mer hängivna och ger sig inte i första taget.

Ryktet om Jörgen Gustafssons mediala förmåga har spridit sig runt om i världen. För en tid sedan kallades han till Japan för att försöka bringa klarhet i en ung kvinnas försvinnande. En mycket gripande historia som gjorde mig väldigt berörd.

Fortsättningen:
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5

Intuition och tankar

Jag tror att vi alla har tillgång till det som kallas intuition, det gäller bara att våga lita till den där "magkänslan".  

I början av 90-talet tog jag ett break från mitt vanliga jobb och började inom vården. Under den perioden blev jag mer och mer intuitiv. Jag tror det berodde att jag lämnat mitt gamla stressiga jobb och fick mer tid för eftertanke.

Ofta var det bara småsaker som jag kände på mig, men en gång var det riktigt obehagligt. Jag fick en föraning om att något hemskt var på väg att hända, men det värsta var att jag inte förstod VAD det handlade om. Jag berättade för min man och bad honom komma ihåg tidpunkten. Dagen efter fick jag veta att en god väns son tagit livet av sig. Då bestämde jag mig för att helt "stänga av"... Jag ville helt enkelt inte känna av sånt som jag ändå inte kunde påverka.

Under den här perioden hade jag även sanndrömmar, men dem var däremot otroligt tydliga och detaljrika.

Jag blev också mer medveten om hur viktigt det är att tänka rätt. Om jag på morgonen var rädd eller orolig för något så slog det aldrig fel; det jag ville undvika drog jag istället till mig. Rädslor verka fungera som magneter. Tänkte jag däremot positivt; att jag skulle hantera eventuella tråkigheter efter bästa förmåga - ja, då blev dagen jättebra. Det var nästan skrattretande hur väl det stämde.

När jag sedan gick tillbaka till min gamla "bransch" tappade jag nästan helt kontakten med min intution. Förmodligen berodde det på mitt stressiga liv. 

Lyssnar du på din "inre röst"?

Basic Intuition Line Meaning: The more prominent this line appears (deeper, longer) the stronger the indication that psychic ability is a dominant characteristic for the person. Intuition lines are not the easiet to detect, and may be absent entirely.




Farfar på besök

Ikväll strax efter kl 23 fick jag besök i badrummet. Det började med den där statiska känslan på vänsterarmen, så jag kände efter med båda händerna. Jodå, någon stod där vid duschen...

Jag ville inte gärna gå och lägga mig utan att tagit reda på vad det var frågan om. Så jag hämtade mina vinkelpekare. Det första jag ville försäkra mig om var att det inte var en sån där otrevlig amöbaformad sak som svävar över golvet, så jag började med att checka det. Insåg nu att det var en lång person, längre än mig.

Då började jag försöka kommunicera och jag fick svar. Det visade sig att det var min farfar, som dog på 80-talet. Han hade två saker som han ville framföra, bland annat att han, farmor och pappa tittar till mig.


Nya spännande bekantskaper

Sedan spökerierna började förra året har mitt liv inte varit sig likt. Det blev ett chockartat uppvaknande att inse att det existerade saker som man aldrig trott på. Jag flydde mitt hem och allt var upp och ned. Men, det kom också positiva saker ur det hela; alla fantastiska människor jag mött :-)

Först gick jag med i ett nätverk som jag tyckte verkade väldigt spännande. Men efter ett tag insåg jag att det fanns en viss inskränkhet, man hade helt enkelt väldigt bestämda åsikter - och var inte villig att diskutera andra tänkbara alternativ. Man var heller inte intresserade av att gå på djupet och lösa problem. Saker påbörjades men avslutades aldrig - och sånt har jag svårt för, när något bara rinner ut i sanden. Så jag hoppade av.  

Istället har jag gått med i två andra grupper, med lite äldre och mer erfarna människor. Vi träffas ungefär en gång i månaden för att lära oss mer om olika typer av energier och vi övar praktiskt. Meningen är att vi ska kunna hjälpa andra människor. Det finns en stor värme och ödmjukhet bland dessa människor, så jag är verkligen glad att jag fått komma med.

På väg hem från ett mycket sent kvällsmöte slogs jag åter igen av tanken; att verkligheten ibland överträffar dikten. Hur många skulle tro mig om jag berättade allt jag upplevt? Inte många. 

Nåja, jag är iallafall väldigt glad över alla härliga människor jag fått träffa. Tror jag har en spännande resa framför mig :-)

Hur allting började...

I mitten av 80-talet var jag på en föreläsning med mediumet Doris Ankarberg. Det var första gången jag kände på min egen och en annan persons aura.

Jag började meditera och upptäckte då att min aura liksom pulserade och i händerna kände jag en stark värme. Vid ett annat tillfälle när jag mediterade kände jag plötsligt en doft av lavendel i rummet. Jag blev samtidigt känslomässigt berörd, vill minnas att tårarna började rinna, men jag förstod inte vad som hände. I dag tror jag att jag fick besök av en vänlig ande.

Jag var med om en annan mäktig upplevelse också. Jag låg i sängen och var väldigt ledsen, då kände jag plötsligt hur jag översköljdes av en ljus, varm och kärleksfull energi. Som om någon gav mig tröst. Det varade bara en kort stund, men det var en fantastisk känsla som jag aldrig glömmer. Det har hänt ytterligare ett par gånger efter det.

Men jag upplevde även mindre trevliga saker, t ex en sömnparalys. Jag låg och slumrade när jag fick känslan av att någon stod och tittade på mig. Det kändes obehagligt så jag försökte röra på mig, men jag var som förlamad. Först efter en stund släppte det. Andra nätter kunde jag vakna av att det lyste i vardagsrummet. Intalade mig att jag antingen glömt släcka, eller var dimmern glapp. Men idag misstänker jag att jag hade spökbesök...

Så, man kan nog säga att det var då, i mitten av 80-talet, som jag började komma in på det andliga :-)

Från poltergeist till healing

Har ni hört talas om Matthew Manning? Han är Englands mest kända healer.

Jag skulle vilja tipsa er om en intressant intervju av Matthew, där han berättar han om sitt liv. En fascinerande historia som börjar med poltergeistfenomen i barndomshemmet. Något som visar sig komma från honom själv. Han börjar ägna sig åt både automatisk skrift och måleri. Sedan skriver han en bok om sina upplevelser.

Men till slut tröttnar Matthew på all uppmärksamhet och reser till Indien. Vid solnedgången i Himalayas berg kommer vändpunkten. Han upplever något som närmast kan liknas vid en religiös upplevelse. Han återvänder sedan hem och deltar i forskningsprojekt där det visar sig att han kan stoppa cancertillväxt (i laboratorium) i 90 procent av fallen. Det leder till att han börjar arbeta med healing, vilket han gör än idag trettio år senare.

Ta er gärna tid att lyssna på intervjun och läs även SvD-artikeln nedan.  :-)



Läs mer
En healer på vetenskaplig grund (SvD-artikel, 2007-11-15)
Matthew Mannings hemsida
Beställ hans bok på svenska

Hjälp över på andra sidan

Jag har förstått att man ska vara försiktig i sina kontakter med det okända. Det gäller att ta reda på vad man har att göra med, innan man går vidare och försöker få över någon på andra sidan. Annars kan det bli väldigt fel. 

Det finns nämligen lite mer än vanliga spöken man kan råka få kontakt med. Och eftersom jag inte ansett mig kunna tillräckligt om det här så har jag velat ligga lågt. Men i går var det dags.

När jag kom hem tände jag flera vita ljus i lägenheten. Bad om hjälp att få in mer ljusa energier. Plötsligt blev jag väldigt varm i händerna. Har fått höra att jag har mycket healing i mig, så det triggades väl igång omedvetet.

I nästa stund kände jag tydligt att jag hade besök. I ett par dagar har jag haft ett envist pirrande på huvudet, så jag har misstänkt att någon varit där. Och nu kändes det så starkt.  Det kändes kyligt och på vänsterarmen stod håret rakt upp, som vid statisk elektricitet.

Jag blev lite överrumplad, för det var länge sedan jag kände en sådan stark kontakt. Men jag blev inte rädd utan hämtade mina pekare för att kunna få tydliga svar på mina frågor. Sedan satte jag igång och det gick fort. Kylan och den statiska känslan försvan, likaså pirret på huvudet.

För säkerhets skull ringde jag upp min "mentor" för att kolla om jag gjort rätt. Han gick bakåt i tiden och bekräftade att ett spöke hade varit där och sedan gått över till andra sidan vid just den tidpunkten. Det kändes bra :-)


Inte ensam

Det är skrämmande att få oförklarliga rivmärken, men samtidigt känns det skönt att veta att jag inte är ensam om det. Via nätet har jag kommit i kontakt med 30 andra som råkat ut för samma sak.
Människor världen över söker efter svar på diverse olika diskussionsforum, ett par av dem har jag nu daglig kontakt med..   

En man har berättat att han haft rivmärken under 13 år! Han är väldigt medial och har bott i ett hemsökt hus. Kanske ökar medialiteten riskerna för sådana här påhopp? Han har rått mig att försöka undvika all form av negativa energier och att ägna en stund varje kväll åt en viss ritual.  

För en 18-årig kille började det redan när han var i 7-årsåldern.

Flera verkar ha drabbats samma år som jag, 2008. Det är lite konstigt. Allt mer tyder också på att mina problem orsakades av EMF-labbet i min förra bostad. Tänk om de där männen kunde inse vad de ställt till med. Och de verkar fortsätta sina aktiviteter... varje natt.  

Så ett gott råd; undvik att vistas på hemsökta platser och ställen med starka elektromagnetiska fält (EMF)!

Söker vidare

Letar man ny bostad i Stockholm kan det vara bra att ha läst lite om stadens historia :-)

Kan rekommendera boken "Stockholms spökhus". Den beskriver en mängd platser i Stockholm där det hänt otäcka saker längre tillbaka i tiden. En bra handbok för den som vill undvika att hamna på en hemsökt plats.

Själv har jag just insett hur lite jag faktiskt vet om Stockholms historia. Men nu vet jag iallafall vilka områden på Södermalm jag ska undvika. 

Även Gamla Stan är en kuslig plats. Jobbade där för några år sedan och mina kollegor sa att en gammal munk strök omkring där sena kvällar. Flera av dem hade hört frasandet av tyg röra sig över trägolven. På den tiden trodde jag inte på spöken, men nu när jag läst boken kan jag förstå varför det finns osaliga munkar i just de kvarteren...

Så ett gott råd till er alla; om ni ska flytta - försök ta reda på vad som funnits i området tidigare. Undvik för allt i världen att bosätta er nära gamla avrättningsplatser, kyrkogårdar och mentalsjukhus!


Om att locka till sig spöken...


Det här är något jag tänkt på den senaste tiden. Inte minst efter att ha sett ett avsnitt av "Det okända" med Terry Evans.


Terry antydde nämligen att ett intresse för paranormala saker kan göra att man lockar till sig spöken. Liknande tankar har jag stött på i amerikanska nätforum, där varnar man främst för Ouijabord och Tarotkort.

Själv har jag varken ägnat mig åt Oijabord eller att spå i Tarotkort. Och jag skulle aldrig komma på tanken att ge mig iväg på spökjakt i ett hemsökt hus. Däremot har jag länge varit intresserad av klärvojans, telepati och liknande. Men jag har väldigt svårt att tänka mig att det skulle ha gjort att min lägenhet plötsligt blev hemsökt 2008.

Mina problem kopplar jag istället till de allvarliga bullerproblem vi hade i mitt hus för ett år sedan, från företaget som experimenterade med EMF. Så jag känner verkligen inte att jag är skyldig till att ha drabbats av spökerier. Men är man lite medial så märker man ju sånt här tydligare och blir kanske även mer utsatt. Ser andarna att man är "öppen" vill de ju gärna ta kontakt. 

Men min gamla mamma, som kikat på avsnittet med Terry, menar på att jag får skylla mig själv eftersom hon tycker jag intresserat mig för "okulta saker". 

Jag tycker man ska vara försiktig med att skuldbelägga människor som hamnat i liknande situationer. Jag önskar inget hellre än att jag sluppit allt som hänt sedan 2008. Och jag tror andra drabbade tänker likadant. Samtidigt har jag ändå på ett märkligt sätt blivit starkare av allt som hänt.

Läs mer
Paranormal Phenomena (Frågor kring paranormala saker besvaras av experter)

EMF och spöken

Ända sedan det började spöka hos mig så har jag varit övertygad om orsaken; att det hela orsakades av kraftiga EMF (elektromagnetiska fält).

Jag vill inte röja varken min eller de skyldigas identitet, därför kan jag inte berätta för mycket. Men för min del började allt elände med att ett företag laborerade lite för mycket med EMF. Och det ledde till att en massa märkliga paranormala aktiviteter satte igång.

Jag försökte diskutera detta med två medium. Men nu har jag äntligen fått fram lite intressant information styrker mina teorier. Jag hittade nämligen ett blogginlägg, som nämnde ett experiment med EMF som gjorde ett rum "hemsökt". Måste säga att jag tycker det är lite skrämmande att man håller på med sånt här, det okända är inget att leka med. Men nu kanske folk förstår konsekvenserna och varför man absolut INTE ska ha sån här verksamhet i ett bostadshus! 

Min teori är alltså att labbandet med EMF i mitt hus triggade igång alla spökerier. Om det handlar om att någon slags port till "andra sidan" eller en annan dimension öppnats upp vet jag inte. Eller om det var oljudet som lockade till sig "det okända".

Kan liknande experimenterande förklara den plötsliga ökningen av folk med oförklarliga rivmärken över hela världen? Med andra ord att det är tekniken som är boven i dramat?

Läs mer
Scientifically Haunted House...  (bloggen)
The "Haunt" projekt (faktasidan på PubMed)
Discovery of Electromagnetic Anomalies at Two Reputedly Haunted Castles in Scandinavia (liknande artikel)


Spöktimmen

Min första riktiga kontakt med spöken skedde helt oväntat mitt på dagen - och i strålande solsken.

Det sägs ju att det är vid midnatt de kommer fram, men så är det inte alls. De finns där dygnets alla timmar, men är bara mer aktiva under natten. Varför vet jag inte riktigt. Kanske står de mer och trycker i något hörn dagtid och vågar sig fram först när vi andra sover?

Som ni kanske läst här på bloggen så fick jag mina första rivmärken när jag målade om i vardagsrummet. Det var en höstdag med strålande solsken. Jag fick nästan en chock - för då trodde jag ju inte på spöken och definitvit inte att de strök omkring i solsken... :-)

Annars har jag märkt att det varit mest aktivitet mellan kl 23:30 och 4 på morgonen. Fast visst har det hänt att det satt igång redan vid 8-tiden på kvällen.

Ni som varit med om sånt här - har ni reflekterat över vilka tidpunkter det hänt? Om det varit mer en viss tid på dygnet?


PS: Intressant att se att inläggen om RH-faktorn intresserade så många. Det blev besöksrekord här på bloggen! Spännade också att höra att tre av mina bloggvänner också var RH 0-


Konstigt om blodgruppen RH- 0 (Del 2)

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så finns det en massa konstiga teorier kring blodgruppen RH- 0. Här kommer lite mer.

Jag är alltså själv en RH negtiv nolla, så jag kan ge blod till ALLA men bara ta emot från någon med exakt samma blodgrupp. Bara 7 procent av jordens befolkning är RH negativa nollor, varför vi är eftertraktade som blodgivare.  :-)

Enligt en mängd webbsidor har många RH negativa nollor följande gemensamt:

1. bruna eller gröna ögon som ändrar färg som en kameleont, men de kan vara blå också

2. rött eller rödaktigt hår

3. Låg puls

4. Lågt blodtryck

5. Skarp syn eller hörsel

6. ESP (Extra Sensory Perception) = utomsinnelig varseblivning

7. Extra revben eller ryggkota

8. UFO kopplingar

9. Stort intresse för rymden och naturvetenskap

10. En känsla av att inte höra till den mänskliga rasen

11. Genomträngande/skarp (piercing eyes)

12. Paranormala händelser

13. Physic dreams   (Sanndrömmar?)

14. Sanningssökare

15. Längtan efter högre visdom 

16. Empatisk sjukdom (man mår dåligt av att andra mår dåligt)

17. Stor medkänsla/medlidande för människors öde

18. En känsla av att ha något särskilt att uträtta i livet

19. Mediala förmågor (Många healers sägs ha denna blodgrupp)

20. Oförklarliga skador på kroppen

21. Förmåga att kunna störa elektrisk utrustning

22. Kontakter med utomjordingar

Kan säga att det mesta stämmer på mig.

Läs mer
Blood Types in Connection to the Alien Phenomenon
Erich von Däniken - känd person som var RH- 0


Konstig om blodgruppen RH- 0 (Del 1)

Visste ni att det finns en massa, riktigt skumma teorier om blodgruppsfaktorn RH negativ (Rhesus Negative)?

Det sägs att RH- är en okänd mutation som uppstått i Europa för 25-35.000 år sedan. Bara en bråkdel av jordens befolkning är RH-. Har man dessutom blodgruppen RH- 0 (Rhesus Negativ "Nolla") så är man ännu mer unik. Då kan man nämligen donera blod till ALLA, men man kan själv endast ta emot blod från någon med samma blodgrupp/faktor. Endast 7 procent av jordens befolkning (6 i Sverig) är RH- 0.

Så långt inget konstigt, men på Internet vimlar det av märkliga påståenden om människor med denna blodgrupp. Det sägs t.ex att de ofta har liknande utseende, besitter ovanliga förmågor och har sett UFO:s. Vissa har t.o.m sagt sig vara utsatta för alien abduktions (kidnappningar från utomjordingar).

"The negative RH factor that roughly 14 percent of the worlds population has intrigues me. Where did this supposed mutation have its beginning? Could there be some truth to the testimony of some that their blood somehow gives them traits that others do not have such as greater psychic abilities, eye color, hair color and even alien contact."

"It may be that some people are sharing their bodies with another life form or entity. Their blood type might make them more receptive to certain types of these energies and messages."

Dessutom sägs det att människor med RH- oftare råkar ut för oförklarliga fysiska skador; typ rivmärken och blåmärken... Hmmm... jag är nämligen själv en RH- "nolla. Så det skulle alltså kunna finnas en koppling mellan min blodgrupp och alla konstigheter jag varit med om? Låter lite långsökt, men...

Någon mer med samma blodgrupp? :-)

Läs mer
The Reptile Agenda
Bloggen Quinta Essentia
Anomalog
Yahoo svar om RH-

Otäck dröm 2

I gårdagens inlägg berättade jag om en otäck upplevelse för tio år sedan. Kort efter hände något liknande. 

Jag och min lilla familj hade kanske bott där i den nya lägenheten i ett halvår. Vaknade då plötsligt mitt i natten av att det kändes som mitt täckte föll ned på mig från ovan. Ni vet, som om någon bäddar sängen när man ligger där och täcket får luften att fladdra till i ansiktet. Jag tittade upp, liggandes på rygg och såg att vid fotänden av sängen stod tre kortvuxna gestalter. Jag såg bara konturerna, inga ansiktsdrag.


Sedan gick det fort, på bråkdelen av en sekund fick jag känslan av att det inte var meningen att jag skulle vakna och se något. Typ; "Oj, nu vaknade hon." I nästa sekund blev allt svart. När jag vaknade nästa morgon tänkte att det var en konstig dröm.

Det här fick mig att läsa Witney Striebers bok "Närkontakt" . En bok som var så skrämmande så jag slängde den och lovade mig själv att aldrig mer läsa något liknande.


Dröm om figur i svart huva

Nu ska jag berätta om en otäck händelse som inträffade för mer än 10 år sedan. Jag vet än idag inte om det var en dröm eller verklighet. OM det var verkligt kan det ha koppling till det som hänt det senaste året.

Jag, min man och dottern hade flyttat till ett nytt bostadsområde. En natt sov dottern väldigt oroligt, gång på gång vaknade hon och skrek. Det var inte likt henne. Till slut orkade vi inte springa upp fler gånger utan lät henne sova mellan oss i sängen. Då blev det lugnt. Men, istället fick jag uppleva något som nog är det mest skrämmande jag någonsin varit med om.

"Drömmen"
Jag drömde att jag och maken stod vid sovrumsdörren och jag försökte hindra en svartklädd gestalt att ta sig in. I nästa stund är det precis som jag vaknat. Jag ligger på mage i sängen, med ryggen mot dörren och kan inte röra mig. Men jag känner tydligt att någon står bakom mig, vid min huvudända.

Aldrig tidigare har jag känt sådan "ondska". Det kändes som allt projicerades mot nedre delen av min rygg och jag trodde jag skulle dö om jag inte fick bort "det" från rummet. Det var fruktansvärt otäckt. I mitt inre såg jag en mörk ansiktslös gestalt, i svart kåpa med huva. Materialet var något konstigt läderliknande. Det konstiga var att jag kände det! Tänk er känslan av att klappa en delfin, så kändes det. Jag rörde inte gestalten, men ändå kände jag det där läder/gummiliknande skinnet!

I mitt inre kämpade jag förtvivlat;
 
"- Försvinn härifrån, försvinn!!!" 
 
Till slut försvann det och då hände något annat märkligt. Det var som hela jag översköljdes av en ljus, kärleksfull energi. Det spred sig från mitt huvud ned genom hela kroppen. Det var en fantastisk känsla och i nästa stund somnade jag lugnt in.

Jag har än i dag ingen aning om vad det var jag upplevde. Och om det var en dröm eller inte, känslan var nämligen oerhört stark. Och jag har bara berättat om den för två personer. Någon sa att det kärleksfulla som jag upplevde efteråt, när gestalten försvunnit, kan ha varit healing... någonstans ifrån. Samma sak har hänt två gånger tidigare när jag varit ledsen. Känslan var att "någon" gav mig tröst och lugn.

Efterforskningar
Nu i efterhand har jag förstått att jag inte är ensam om upplevelsen. Den här bilden är hämtad från sajten Alien Jigsaw och sägs beskriva några negativa varelser som försökte skrämma en kvinna i hennes hem. Vid ett annat tillfälle sägs de ha dykt upp och förutsett attacken mot WTC den 11 september 2001.  

En annan kvinna berättar att hon upplevt mystiska huvförsedda varelser i något ökenliknande landskap. "It was incredibly creepy."

Och på Youtube finns ett klipp där en polis vittnar om att ha sett en varelse i huva ramla ned framför bilen, något som iallafall i mina ögon ser utomjordisk ut. Till klippet

Uppdatering 2013, från Aftonbladet (KLICKA FÖR STÖRRE BILD!):
 

Tror dock att Terry Evans är lite fel ute här med sina förklaringar...

RSS 2.0